I år är första julen utan min mamma, hon är inte död men hon fick en stroke för 4 månader sedan. Hon är halvsides förlamad, kan inte äta utan är kopplad till en droppställning dygnet runt och hon har svårt att prata. Det är svårt att hålla liv i relationen när vi inte kan prata med varandra. Jag pratar ju med henne och hon förstår allt och svarar ja och nej, men vi kan inte dela vardagen tillsammans längre. Jag saknar att vi inte kan åka på julmarknad, att hon inte kan vara med och titta på min dotters luciafirande, att vi inte kan fika tillsammmans, och att hon inte kan bo hemma hos pappa. Men mest saknar jag nog att jag inte kan ringa till henne. När hon var frisk ringde jag till henne varje morgon och pratade en stund. Men visst är jag tacksam också för att vi fortfarande kan träffas! Det här blev ett lite sorgligt inlägg, men min blogg handlar om livet och det innehåller ju både glädje och sorg.
Må så gott alla läsare!
Stor kram från Maria
26 kommentarer:
Ledsen för din skull! Tror att det är många som känner som du och alldeles påtagligt blir det ofta inför stora högtider, när saknade liksom kryper ännu mer inpå och ingenting är sig likt från tidigare år.
Jag jobbar i vården och träffar mycket ofta på dessa tankar och det hjälper inte dig just nu, men mycket bra att du vågar skriva om det, för allt är ändå inte så glatt och trevligt som man kunde tro, det finns sorg och saknad i många hjärtan också.
Må gott! Kram /Bea
Åhh Maria, jag tänker på dig och hur du har det med din mamma...det kan inte vara lätt!! Styrkekramar till dig och din familj! Kraam sofia
Min svägerska har det som du med sin pappa. Han bor hemma, men kan inte prata så mycket och har svårt för att gå. Det var ju p g a hans permobil som vi byggde om förrådet/carporten i år. Vi bor nämligen grannar.
Vi pratade om våra olika situationer en gång och då sa vi att vi båda hade förlorat våra pappor, fast på olika vis. Vet inte vilket som är värst, att ha det som du eller som mig som inte ens har pappa kvar i livet...
Tänker på dig!
Ta hand om dig.
Kramar
:( så tråkigt för dig och så himla frustrerande för din mamma. Måste vara jätte jobbigt för er båda!
Hoppa julen blir så bra den kan bli ialla fall!
Kram
/Sara
Livet är så oberäkneligt ibland. Tur att man inte vet vad som kommer.. Att mista språket kan inte vara lätt, din mamma har säkert många ord inne hos sig som hon också önskar få sagt till dig. Jag pratar ju mest med min mamma i telefonen, vi ses inte mer än 3-4 gånger om året, vilken otrolig saknad det måste vara, att inte kunna få den feed-back som vi döttrar så behöver av våra mammor. Nej, livet kan nog kännas hårt ibland... Men känner vi inte sorg så hade vi ju inte heller visst när vi känner glädje, det är livet.. Ups and downs.. Ta vara på dig själv och dina :)
Hej!! Det blir som tårar när jag läser det du skriver. Förstår att du saknar henne. Vi tar så mycket förgivet och måste alla lära oss ta hand om och vara rädda om det vi har. Här i Svärdsjö har vi en massa snö och kallt. Men det är så vackert ute.
Önskar er en härlig jul helg och ta hand om varandra (men det vet jag ju att ni gör)
Kram Maria
Hej! saknad av nära blir mer påtaglig vid högtider, och man tänker på alla som inte har det bra, helst människor som är sjuka eller barn som inte har någon som bryr sig, man får stanna upp och vara glad för det man har, ibland glömmer vi bort det och bara rusar på. Ha en bra jul! Vivi
Vad tråkigt när det blir så. Jag har inte min pappa kvar i livet och saknar honom jättemycket. Om något skulle hända min mamma vet jag inte vad jag/vi skulle ta oss till... Hon betyder så otroligt mycket för oss och mig. Vi ringer också varje dag.;)
Ha det gott!
Kram
Så tråkigt för dig. Min mamma fick en stroke för 5 år sedan. Hon blev också halvsidesförlamad och kunde bara säga ja och nej. Nu kan hon gå med käpp och rullator, men kan inte använda sin högra hand. Talet har kommit tillbaka till en del men hon tappar lätt det hon vill säga och blir så frustrerad. Först nu börjar jag kunna prata med henne igen på telefon men inte om hon är trött. Det går lättare att prata när man sitter bredvid varandra. Det är skönt att hon kan bo hemma hos pappa, men om han inte fanns så skulle det nog inte gå så bra.
Sköt om dig!
Kramar Ullis
Vad sorgligt...så ledsen för Er skull! Stroke kommer väl också plötsligt helt utan förvarning...
Vad jobbigt för mamma när hon förstår allt....hon vill men inte kroppen..
Hoppas nu Ni får en fin jul trots allt.....läste inlägget ovanför mig...hoppas det går lika bra för din mor..
kramis Anne-Lee
Hej Maria!
Vad sorgligt att höra, förstår att du känner saknad efter allt det ni inte längre kan uppleva tillsammans du o din mamma.
Skickar dig en stor kram kära bloggvän!
Jenny
Åh, Maria vad jag tänker på dig med tårar i ögonen. Min mamma betyder väldigt mycket för mig och hon är så gott som frisk och ganska pigg. Hon stöttar mig mycket i livet, så jag förstår att du saknar mamma fast hon ändå finns. Min pappa gick bort 53 år för 16 år sedan. Han låg på sjukhuset i tre veckor innan han dog, han kunde höra mig, men inte prata, jag kommer fortfarande ihåg att han tryckte min hand när jag pratade med honom...suck!
Ta hand om dig och ta vara på era stunder tillsammans, goa Maria!
Kram Susanne
Känner för dig och förstår. Min mamma lever också men har blivit dement, vi kan umgås men också lite annorlunda, jag blir som en mor för min mor. Ja livet är som en berg och dalbana och jag förstår precis hur du har det men det viktiga är att du kan krama och ta på din mor och komma ihåg allt bra ni haft!
Hälsningar från ett kylslaget norrland
Carin
Stackars dig.Jag förstår dig.Hoppas att mamma snart kommer att bli bättre.Jag är som dig,ringer eller går och hälsar på varje dag,är tacksam varje dag jag kan gå till dom.Sköt om dig gumman,tänker på dig.:)Kramar Ulrika
Jag förstår att du saknar det vanliga stunderna med din mamma, och förstås speciellt vid julen. Din mamma är ändå säkert jätteglad för att du troget kommer och sitter hos henne och pratar med henne fastän hon inte kan prata.
Tänk vad värdefullt att ha någon orkar fortsätta och komma och bry sig fastän man själv inte kan dela med sig av ord och tankar.
Ha en riktigt bra dag!
Kramar Kicki
Hej !
Förstår precis hur du känner det. Även om det är svårt att inte allt blir som tidigare och att du inte längre kan göra en massa saker med din mamma eller före ett samtal med henne så finns hon där och du kan besöka henne krama tala med henne. Som du vet gick min mamma bort för några månader sedan och jag saknar henne så och min enda önskan är att jag en enda gång till skull få krama henne och få träffa henne.
Jag förstår att du har det jobbigt och det är tungt för er familj och din pappa och inte minst för din mamma. Ta vara på stunderna med din mamma var glad att du fortfarande har henne.
Ha det så gott!
Styrkekramar
Det är så lessamt när livet slår till så hårt. Stackars din mamma, hon är säkert lika ledsen som du. Men ändå så gott att hon finns och du kan hälsa på henne. Just det här och kunna ringa och prata lite varje dag, min mamma bor ju 10 mil bort, det är mysigt. Men det förstår jag att du saknar. Imorgon ska vi åka dit och ha lilla julafton, och leta gran. Men din mamma kan ju bli bättre, det hoppas vi nu riktigt mycket.
Hjärtekram till dig vännen
AnnaMaria
Hej vännen!
Så ledsamt. Och vid såna helger som jul blir det ännu jobbigare. Jag vet, har mist båda mina föräldrar alldeles för tidigt.
När andra träffar sina föräldrar på jul så tänder jag ljus vid graven. Å vad jag saknar dom då...
Kram Agnetha
Min älskade vän. Jag är också ledsen..jag vill också att allt ska vara som det alltid har varit. Stora tårar rullar nu. Jag vill att din mamma ska stå på trappen till huset som hon alltid har gjort, eller gå i trädgården. Saknar alla stunder när vi svängde förbi för att fika. Kan fortfarande inte förstå att hon inte finns hemma. Din familj är en del av mitt. Vi ses ikväll min bästa vän.
Kram Lotta
åh, vännen.... det är ju så svårt att se sin mamma, sin trygghet vara i sådan tillstånd!!! Man känner nästan fysisk att det gör ont på en!!! Gud, önskar att inte få uppleva sådant! Det är så ledsamt och så sorgligt!
Önskar att jag kunde göra nåt åt dig, fast jag inte kan mer än skriva det här...
stilla kramar till dig
Olg@
Styrkekramar till dig vännen. Hårt livet slår ibland. Tror din mamma tycker det med. Skönt ändå att du kan hälsa på henne emellanåt fast det blir inte det samma.
Kram Maria
Förstår så väl, det att inte kunna ringa och prata när man vill, att kunna få dela vardagens tankar. Det är något specielt med en mor och en dotters relation. Stor kram
Men vännen vad jobbigt det måste vara för dig och för hela familjen! Jag förstår att det måste vara jobbigt att inte kunna kommunicera på ett vanligt vis. På slutet då min pappa var sjuk i cancer orkade han inte svara utan gav bara små läten i från sig. Det var så svårt att bara prata utan att få svar. Jag förstår hur du känner! Hoppas att du får en fin sista helg innan jul! Kram Stina
Snyft snyft...känslomässiga lilla jag kan inte hålla tårarna tillbaka efter att ha läst ett sånt inlägg. Jag förstår din saknad och frustration Det är hemskt när människor försvinner men ändå finna kvar...tänker på dig och samlar ihop till en stor kram som du får när vi ses!
Kram från lill syrran
Åh, jag tänker på er. En mamma är det bästa man har.
Kära Maria. jag har varit en väldigt dålig bloggv än inser jag när jag ser hur många inlägg jag missat.
Tycker så mycket om dig och kan inte föreställa mig hur det känns trots att jah arbetar med liknande alla dagar.
Men det är skillnad att se saker på håll och uppleva dem själv.
Hoppas verkligen att du trots tråkigheter få en mysig jul och du Maria...det är tillåtet att vara ledsen i bland.
Ta hand om dig och dina nära.
Stor sytrke kram Lina
Skicka en kommentar