måndag 29 april 2013

Nu kan jag berätta


Nu äntligen är jag redo för att skriva om vad vi har gått igenom. Vi har gjort en utredning på barn och ungdomshabiliteringen  angående vår dotter som är 9 år. Hon har alltid varit lite speciell, hon läste flytande innan hon hade fyllt 5 år, hon har alltid varit klok och förståndig, har ett ovanligt starkt minne och är väldigt social och vill prata med alla. Hon är kreativ, har stor fantasi och har lösningar på det mesta.


Däremot har hon ibland svårt med kompis relationer och svårt att förstå att andra tänker på andra sätt än hon själv. Hon blir i bland arg och det blir missuppfattningar och konflikter med andra barn. Hon har även haft det jobbigt på gymnastiken med att förlora i lekar och svårt att förstå samband i olika aktiviteter.


 Utredningen visar att hon har högfungerande Autism, det betyder att hon har normal eller hög begåvning men Autism.  Vi vet inte så mycket i nuläget, mer än att vi ska få hjälp av ett behandlingsteam och få föräldrautbildning hur vi kan stötta och hjälpa henne. Hon kommer även att få hjälpmedel och stöd från habiliteringen och även anpassat i skolan. Vi hoppas även hon kan få ökad förståelse och att hon själv kan förstå och fortsätta att utvecklas, men med mer kunskap från omgivningen.


Hon själv tog det positivt, tyckte det var skönt att få veta. Hon tog det på barns vis, enkelt och inte så komplicerat. Hon hade egentligen bara två frågor och det var: om vi fortfarande kommer att tycka om henne och om autism är något man kan dö av. Dessa frågor kunde vi svara på och sedan var det inget mer med det:)


Själv har jag blandande känslor det är både en lättnad och en sorg. Alla har väl en önskan om att barnen ska fungera och ha det bra. Men samtidigt är jag positiv och tror på henne och hennes tillgångar hon har. Det  känns även bra att vi får professionell hjälp och att hon har många år kvar innan hon är vuxen. Det här är en kortfattad historia om en stor sak, men det svårt att skriva om allt och jag har valt ut vissa delar.

I den här berättelsen visar jag er några av mina favorit bilder:)
Må så gott alla fina!
Kramar från Maria

22 kommentarer:

Fröken Tindra sa...

Men vad tråkigt att det är så. Men samtidigt lite skönt kan jag tänka att få veta vad "problemen" beror på. Att hon faktiskt inte kan hjälpa det själv så att säga. Skönt att ni skall få hjälp och stöttning både i situationen nu och med er dotter fram över. Förstår att du har blandade känslor inför detta. Härligt att dottern tog det så bra och hade frågor som var så pass enkla att svara på.
Kämpa på!
Varma kramar!

Nilla Q sa...

Förstår att det varit en jobbig tid. Är faktiskt mitt uppe i ungefär samma sak just nu...
Härliga frågor hon hade:) Det kommer säkert ordna sig för henne. Jag tror det är väldigt bra att få hjälp så tidigt, både för henne och er.

Stor kram

Edith och jag sa...

Här ramlar jag rakt in på din blogg och får ta del av vad ni just nu går igenom med er dotter. Så fint du skriver om utredningen som gjorts och om dina tankar kring dottern. Underbara funderingar hon själv hade ;) I mitt arbete som specialpedagog träffar jag flera elever med svårigheter inom autismspektrat. En helt underbar elevgrupp tycker jag. Med rätt stöd kan det fungera riktigt bra och jag hoppas att det blir så för din dotter.
Kram Maria
Ps.Tack för din fina kommentar :)

Vita små hjärtan sa...

Hej Vännen!
Vad tråkigt, sånt vill man ju inte. Men förstår att det finns en stor lättnad att få svaret ändå!

Önskar dig en fin Valborg!
Kram Agnetha

Min Skattkammare sa...

Vad fint att du delar med dig.
Jag förstår dina blandade känslor mellan sorg och lättnad. Lättnad att era "varför" fått svar. När man förstår får man också rätt perspektiv.
Det finns så mycket brustenhet i barn och vuxna som inte syns på utsidan. Får vi bara kärlek och förståelse så räcker det för att bära oss genom hela livet.
Stor kram till dig Maria.
Kicki

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Att få en diagnos tidigt tror jag är jättebra, var stolt över din fina dotter. Alla är vi ju lite olika, men lika bra.
Stor kram
AnnaMaria

Villa Sjöhaga sa...

Hej. Din text var så varm och enkel, så fin. Jag förstår att det är en svår tid, men det värsta kanske redan har varit. Det brukar vara lättare när man väl har fått ett svar... Hon kan vara så stolt över sin mamma och du kan vara så stolt över din fina tjej.
Många kramar till er!

Grodmamman sa...

Förstår att det är blandade känslor, men ändå skönt att ni och hon kan få hjälp med att göra tillvaron ännu bättre. Är ju alltid svårt när det gäller ens barn som man älskar. Hoppas att det blir bättre för henne nu och även för er när ni väl landat i detta.
Många kramar

Jane, Lyckliga Hem sa...

Kan tänka mig att det är omtumlande för er. Så bra att få veta, enklare att få konkret hjälp och verktyg.
Låter som en fantastisk och klok tjej, med rätt stöd ordnar det sig <3

Kramar Jane

Helén i Vilrummet sa...

Jag tänker att det ändå måste vara lite skönt att få veta att hon har en sjukdom som hon kan få hjälp med. Att det inte är något värre än så. Och hjälp finns att få och hon kommer klara sig bra i framtiden.

Stor kram till er alla.
Helén

Victorias Provkök sa...

Men lilla tjejen då, klart ni älskar henne lika mycket, förstår att mycket snurrar i huvudet på henne och er men antar att det är bättre att veta vad det är och få hjälp med hur ni ska jobba för att få det så bra det bara går:):) lycka till
Ha en fin Valborg
Stor kram från Victoria på www.victoriasprovkök.se

Helen sa...

Härliga frågor dottern hade! Hoppas att ni får bra stöd och stöttning!
Kram

Lissboden sa...

Hej Maria!
Vad starkt av dig att berätta vad ni gått igenom. Det måste kännas väldigt bra för er att ni har fått en diagnos så att ni lättare förstår Idas beteende. Jag vet att de elever jag har i gymnasiet som är diagnostiserade tidigt lyckas mycket bättre i skolan och de får naturligtvis mycket större förståelse från omgivningen vilket underlättar för alla.
Vad kul att din mans bror ska flytta hit till Eskilstuna. Då måste du komma förbi hos mig när du får tid.
Jag önskar dig och din familj en trevlig Valborg och första maj.
Kramar från Maria

A House With A View sa...

Jag förstod att det var den diagnosen innan jag hunnit scrolla ner där du skrev vilken det var. Jag arbetar inom psykiatrin och kommer i kontakt med människor som har den diagnosen. Det varierar ju oändligt vilken funktion man har så det är ju mycket det som avgör hur mycket stöd som behövs. Och det är ju viktigt att vilja ta till sig diagnosen och att vilja ta emot stöd, vilket alla inte vill. Sedan är det så att vissa föräldrar ibland blundar för diagnosen och inte vill ta till sig att barnet har någon funktionsnedsättning, vilket ju inte bidrar till att hjälpa barnet.

Jag tror det kommer att bli jättebra! Försök att balansera negativa tankar och rädslor med det faktum att det finns mycket stöd att få och att jättemånga med autism får ett fungerande och jättebra liv!

Styrkekramiz aka

Blåbärs och smultronstället sa...

Hej goa Maria!
Vad fint du beskriver er situation, du är en så go och mysig tjej och mamma.
Jag förstod diagnosen när jag läste din beskrivning.Jag jobbar ju i skolan och har många av dessa elever och jag tycker att det är bra med en tidig diagnos, trots att det ofta är en sorg för föräldrarna, men det kommer gå så bra med all stöttning och hjälp ni kommer få. Alla får en ännu bättre förståelse. Oftast fungerar det väldigt bra ändå när dessa barn växer upp och blir större.
Ta hand om er och fortsätt att njuta och vara den fina familj ni redan är och allt kommer bli så bra:)
Varma kramar Susanne

Lyckoslanten sa...

Vilken klok och underbar mamma du är! Jag har läst en hel del om autism och givetvis har jag stött på autism hos barn under mina 35 år som pedagog.
Så bra att du fann mod att dra igång det här så ni kan få all hjälp hon behöver för att utvecklas till en harmonisk människa i samhället. ♥

Dagar av lycka sa...

Tro jag det att det är blandade känslor med ett sådant besked. Men vad skönt ändå, att veta, att få hjälp att hitta vägar att hjälpa henne på bästa sätt. Att hon får de bästa förutsättningarna för framtiden.

Det kommer att gå finfint för er framöver det är jag övertygad om. Hon har ju världens bästa mamma och det kan väl inte annat än att bli succé då :)

Kram på dig och tack för att du delar med dig! /Anna

mitt liv som jag sa...

Så fina bilder, förstår att det är favoriter!

Ja nog kan jag förstå att det är jobbigt. Barnen är ju det vackraste och bästa vi har här i livet, såklart blir man orolig om man märker att det är något som inte står rätt till. Men nu vet ni vad det är och förhoppningsvis kommer ni att få bra hjälp hur ni ska hantera det hela. Hur som, så har ni ju ne fantastiskt fin tjej och du är en fantastiskt fin mamma så tillsammans kommer ni att lösa allt till det bästa, det är jag säker på!

många kramar till dig och de dina! /Jennifer

Galenskap och lite allvar sa...

Du skriver så väldigt fint om din dotter. En dotter som du ska vara mycket stolt över. En dotter med skinn på näsan, en smart och väldigt intelligent liten skönhet!! Det kommer att ordna sig bra för er alla och jag förstår att det känns som en lättnad att veta även om det ändå kanske känns svårt. Jag håller alla mina tummar för dig och din mysiga familj att ni får all hjälp som ni behöver.

Dina bilder är jättefina!

Megakramar från mig till dig!
Veronica

LyckligaPraliner sa...

Er kloka fina dotter :) Förstår att det snurrar runt många tankar nu men ändå lättnad att få veta och att hon och ni får rätt hjälp. Nya kapitel i livets bok att läsa. Ta hand om er!

Kram Ann-Louise

Villa Carl Larsson sa...

Maria, alla vill att sina barn ska ha det bra och det bästa ni kunde göra var att ta reda på vad som gör att er dotter är på sitt speciella vis. Att också vara öppen med diagnosen öppnar möjligheter och förståelse. Om än en sorg så även ett sätt att börja bearbeta och se framåt. Jag känner inte dig, men du skriver väldigt fint och jag tror med all säkerhet att din dotter kommer lyckas på alla sätt och vis! Med underbara föräldrar och mycket kärlek kommer man långt.
Var rädd om er! Massa kramar Josefin

Min plats i solen sa...

Kära vän, du är så klok och den allra bästa mamma i världen för just dina barn. Barn som vet hur älskade de är och som får med sig både rötter och vingar ut i livet. En trygghet och styrka som betyder så oerhört mycket.

Jag kan tänka mig att det har varit och är en omtumlande tid och att det är skönt att få lätta sitt hjärta. Och en lättnad över att er fantastiska, starka och vackra tjej kommer att få det stöd och den hjälp hon eventuellt kommer att behöva.

Ta hand om varandra!♥

Kram Lotta